lägesrapport

hemma i annas vardagsrum. musiken fyller hela rummet, och mig. jag fylls av lyrisk lycka igen, av ett barnsligt fnitter. musiken liksom vibrerar genom lungorna och jag ler, skrattar och sjunger med för full hals. mitt i här och nu, precis där man ska vara. där jag vill vara.

flera timmar senare är jag hemma igen. med promille i blodet och trötta ögon. som i dvala. kvällen har varit lång. mkt längre än jag trodde. men bra.

vaknar upp av den frenetiskt ringande telefonen. det är som om alla ljud har skruvats upp och ner samtidigt. de är skarpa mot mina trumhinnor, men avlägsna och otydliga. jag frågar gång på gång vad hon säger, och vi pratar och planerar med trötta ögon. det är mkt som händer. ny lägenhet, nytt jobb, nya vänner. även positiv stress är tröttande.

.

- jag och pojkar alltså. vi borde inte få samexistera
- jaha, du har en sån dag idag, säger bror och ler in i webkameran på andra sidan skärmen.

och vi pratar och skrattar och förundras och förstår-oss-på:ar för allt vad luften bär bägge två. efteråt ligger tankarna i snygga rader igen, staplade på varandra. inte lika mkt huller om buller, även om det inte direkt är alfabetisk ordning än.

ingenting är särskilt farligt, högtidligt eller seriöst. det bara är här och nu. och framtiden finns inte. jag bor i norge. jag håller på att byta jobb. jag håller på att flytta in i ny lägenhet. det räcker så.