ytligheter

tvättar, äter, ser på gg. tar plånboken och iPoden och går. nerförsbacken hela vägen till sandvika gör ont i knäna. men det är värt det.

med favoritmusik i öronen (ossler --> "klister i rumänien") ser jag den ljusrosa himlen bakom kolsåstoppen. det är vår i luften, varmt. åtta grader idag. ser på skymningen färgskiftningar, lyssnar på den gnälliga gitarren, tänker på oss. mindre än en vecka sen du gick bredvid mig, på samma väg, hållandes händer.

jag ser någon komma mot mig längre ner i backen och försöker sminka av mig mitt nykära leende, för jag tänker att det måste se för jävla dumt ut. det går inte. lyrisk och high on life fortsätter jag vidare, ser ut över hustaken. att världen kan vara så här vacker!

framme i sandvika, in på sandvika storsenter (jo, det stavas så på norska), brudiga tankar. "åh, shit, vad ska jag ha på mig". en timme och en tusenlapp senare går jag hem i uppförsbacken. mörkt omkring mig. kaffe latte i handen och anna ternheim som sällskap. inga stjärnor, det är bara svart mörker. men ändå.

bara ändå.