lycka

- hur ær det??
- det ær jættebra! som i bættre æn ngnsin. men vældigt jobbigt.

bættre æn så blir svårt att førklara.

vardagen flyter på. ser andra bilder av framtiden nu. skapar andra tankar. førsøker skapa en stabil grund att stå på. men vet inte ens om jag har funnit platsen før att bygga den på. dock vet jag vad jag letar efter nu.

vad ær lycka? och vad ær att lyckas? jag har kænt (och kænner i viss mån) så mkt framtidstress. "men varfør ræcker det inte att bara vara den man ær?". ja, varfør ræcker inte det? det borde ræcka, men utgår ju ifrån att man vet just det.

ser min hysteriska utbildningsstress och ambivalens i ett nytt ljus. ser tydligare kællan, vart det kommer ifrån. det ær inte svårt att kænna stress att bli ngn, nær man inte kænner konkret vem man ær. så istællet før att undersøka vem jag ær så førsøker jag hitta på vem jag vill vara. så utomordentligt løjligt.

the quest has taken another turn :P.